MENY

Vad skall jag göra om jag drabbats?

Av: mickeohlen / 25 februari, 2013

 

Berätta för någon

Det är viktigt att våga prata med någon vuxen om hur du har det och vad som händer för att det ska bli någon förändring. Det finns många du kan vända dig till om du behöver hjälp till exempel någon på skolan, på ungdomsmottagningen eller någon annan vuxen som du har förtroende för. Är du osäker på hur mycket du törs berätta kan du fråga ”Vad skulle du göra om någon berättade för dig om…”

Skolans personal har tystnadsplikt, men en skyldighet att anmäla misstankar om övergrepp till socialtjänsten. De har även möjlighet att göra en polisanmälan. Detsamma gäller personal inom ungdomsmottagning, sjukvård eller barnpsykiatri. En anmälan till socialtjänsten syftar till att du skall få hjälp i din situation. Socialtjänsten kan också anmäla till polisen vid misstanke om brott mot barn och unga.

Du kan också själv kontakta polisen och berätta vad som hänt dig. Polisens uppgift är att utreda om du utsatts för ett brott. Att göra en polisanmälan kan vara ett sätt att ta dig själv på allvar. Många tycker att en anmälan kan kännas som ett bra sätt att få bearbeta det som hänt och få upprättelse. Alla bevis är viktiga. Det kan till exempel vara foton, dagböcker, sms, telefonsvararmeddelanden eller internetkonversationer. Dessutom kan dina vänner vittna om vad du har berättat för dem. Om du har några skador är det bra att fotografera dem hos en läkare. Be någon följa med dig om det känns jobbigt. När du anmäler har du rätt till tolk om du har svårt med språket. Polisen har skyldighet att anmäla misstankar om övergrepp till socialtjänsten.

cross-legged

Varför är det så svårt att berätta?

Många oroar sig för vad som kommer att hända med familjen om man berättar. Det är vanligt att personen som kränker också hotar eller skrämmer för att det som hänt inte skall komma fram. Man kan känna sig rädd och förvirrad. Det kan också kännas dubbelt inuti om den som misshandlar eller begår sexuella övergrepp är en förälder eller någon annan vuxen som man tycker om. Det blir svårt att både tycka om och inte tycka om samtidigt.

Man kan också känna att man lovat att inte berätta något. Kanske har man fått saker för att hålla tyst. Kanske har man gått med på att göra något man inte vill och då kan det kännas som att man är delaktig, fast man inte är det. Oavsett vilket får man berätta vad som hänt. Du har rätt att få hjälp. Ibland kan det kännas lättare att berätta lite i taget för någon man har förtroende för. Det kan också bli en möjlighet för hela familjen att få hjälp till förändring.

Man kan också vara orolig att man inte ska komma ihåg precis vad som hände, att man ska uppleva smärtan igen och börja gråta eller explodera av känslor. Det är fullt normalt att du reagerar känslomässigt och fysiskt, det är kroppens sätt att bearbeta det du varit med om. Det kan kännas väldigt jobbigt, men vanligtvis brukar det bli bättre efter ett tag. Man behöver inte komma ihåg exakt vad som hände för att bli tagen på allvar och få stöd.

 

Vart vänder man sig för att få hjälp?

Beroende på vart du bor finns det olika alternativ till hjälp. Läs mer här…